Adjö...

Åååh jag hatar avslut, sorgliga avslut...

Studenten ska vara lycklig, den lyckligaste dagen i en ung människas liv. Och jag ska säga att det var en av de bästa, men samtidigt en av de sorgligaste. SP3g, allvarligt, måste vara den bästa klassen som någonsin sprungit ut på scenen för att möta familj och vänners stolta blickar. Det är galet, man skulle kunna skriva en kärlekförklaring till allihop. Därför känns det otroligt roligt att få dela en sån här dag med så underbara människor och så otroligt sorligt att behöva skiljas åt vid dagens slut. Jag hade velat att dagen hade pågått föralltid.
När festen på Park Lane var slut asså..då började tårarna rinna på mångas kinder. Muntra miner förvreds till ledsna på två röda. Stunden som alla skjutit på så länge hade kommit, alla visste att den skulle komma, men det var ändå som en blixt från klarblå himmel. Stundens allvar var påtaglig, nu var det slut.
Asså jag tycker det är jobbigt att se ledsna människor, jag ogillar det. Det gör ont och jag blir själv ledsen. Igår var det därför väldigt jobbigt. När jag ser ledsna människor måste jag försöka göra något åt det, igår gick det mest ut på att kramas, jag vet inte om det hjälpte någon annan särskilt mycket men det hjälpte iaf mig.  Men jag kunde inte gråta, det gick inte, inte ens om jag hade velat. Jag tror inte att jag har insett det hela än. Men när jag gör det, kommer jag troligtvis inte att kunna hålla tillbaka tårarna.
Fan jobbigt när man tänker tillbaka på alla ledsna ansikten, t ex Erik , Haglund, Linnéa, Malin, Julle å Dannie...blir ledsen av det typ. Bläh.

Men man får inte deppa ner sig allt för mycket. Visst vi kommer inte att träffas varje dag i skolan, och ja det suger kanelstång men man måste ju ändå inse det typ, även om man inte vill...jag vill inte iaf. Men det är så det är och det är typ bättre å inse det nu å satsa på å lira en massa reunions och shet. Visst så säger man alltid men vi får fan se till att det blir av. För mycket att förlora annars om man säger så.
Så man ska inte deppa för mycket, bara ett tag till(liiiite lättare sagt än gjort)...åså får vi satsa på att träffas så myclet som möjligt, mycket grill, party och liseberg osv i sommar! Det är ett måste.

Så före detta SP3g, aj lööv joooooooooooo all!

/Nicke

Kommentarer
Postat av: biffen

shieet! jag gråter jättemycket nu också bara för det! vi är bäst och oersättliga! jag lovar att fixa massa! jag älskar oss alla och nikki det hjälpte med kramarna! ni har den största platsen i mitt hjärta, kärlek till alla!

2008-05-28 @ 14:04:04
Postat av: LuK

well excecuted ! a jefflar vad jag är nere... men på tal om annat var vi återigen i GP!, och nu på sida ETT!

2008-05-28 @ 14:22:53
Postat av: Molle

Det är klart det är sorgligt. :/ Men sp3g hade inte varit sp3g utan gladspralliga Nicke, och det ska du bära med dig!

Grymt bra blogginlägg, du har fångat känslan exakt så som den var och jag tror dina tankar delas av alla i klassen.

We'll meet again!

2008-05-28 @ 14:39:53
Postat av: andré

vet inte va jag ska skriva, för du har sagt det allt, men instämmer till vart enda ord!

2008-05-28 @ 19:00:34
Postat av: Robin

Ni alla ska veta att det nicke skrev stämmer till 110% kärleken till er är kunglig. PÖSS

2008-05-28 @ 19:47:19
Postat av: frida

JAG ÄLSKAR ER ALLA! you're the best

2008-05-28 @ 20:25:23
Postat av: linnea

fan nicke nu börjar jag gråta igen, och har ingen som kan trösta med kramar... ska strö lite salt i såren och kolla filmen vi fick... älskar er alla så mycket, kommer sakna alla era personligheter, bara för att nämna några; krativa fixarjulle, nickes försök att varje dag driva mig till vansinne, ciccis "eller va?", malins outröttliga energi, richards axelklappar, robins "åhå!" osv... skulle kunna skriva en hela sida med allt jag saknar hos alla, men vill inte riskera att få min ip-adress spärrad pga spammande...
iallafall, har aldrig tyckt om någon klass förut, tills jag fick gå sista året med alla er i sp3g, ni är alla underbara och unika! tack för detta året!

2008-05-28 @ 21:00:09
Postat av: cicci

shittans då jag tänkte sova nu men nu blir jag helt lessen. Dina kramar hjälpte jätte mycket Nicke. Jag kunde inte heller gråta då för det är inte så lätt att göra det tycker jag men det va det sorgligaste jag vart med om nästan plus några andra saker.
Och sp3g är världens bästa klass, no joke. Love you all och jag önskar att vi kunde börja ett år till. fast minus projektarbete.
nu har jag en klump i magen men jag ska försöka sova fastän jag önskar att alla var här och sov med mig.

2008-05-28 @ 23:56:02
Postat av: LuK

.....ja här kommer jag igen! Har fan haft en sån där sorg klump i halsen enda sen stadsbesöket... undrar när man får lust att gråta upp den :)

2008-05-29 @ 00:19:36
Postat av: cicci

Lukas vi kan försöka gråta tillsammans
:D

2008-05-29 @ 09:56:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0